Årstafältet

När Årstafältet är klart kommer det vara en av Stockholms största anlagda parker. Idag är det ett öppet fält med vidsträckta vyer, om cirka 10 år en innerstadspark inskriven av byggnader och täta kvarter. Planeringen för området och arbetet med parken har pågått sedan 2008. I den nya stadsdelen kommer det att bo uppemot 18 000 personer. LAND har – i samarbete med och på uppdrag av Stockholms stad – utvecklat program för en stor del av fältet inklusive aktivitetsbryggan, parkens stora målpunkt för lek och spontanidrott. Parallellt arbetar landskapsarkitekter på White, AJ landskap och Karavan med andra delar, anslutande platser och stråk i den nya stadsdelen.

Årstafältet är del av en långsträckt dalgång som sträcker sig från Nackareservatet via Enskedefältet mot Mälaren i det Stockholmska sprickdalslandskapet. Dalgångarna i det unika mosaikartade landskapet har under årtusenden utnyttjas för ängsbruk och som åkermark. Parkstråken med dagens dalstråksparker, som Årstafältet är exempel på, är en vidareutveckling av detta äldre kulturlandskap.

LANDs förslag för fältet och aktivitetsbryggan bygger på ett antal bärande, rumsliga principer. Parken byggs upp som en serie rumsliga skikt – likt en lök i genomskärning – där olika karaktärer och funktioner möts i gränssnitt. Med det öppna fältet som utgångspunkt och rörelsen från en fri mitt ut mot tätare delar utvecklas en medveten gestaltning i mötet mellan det öppna och slutna. Genom ridåer av vegetationen uppnås en tydlig kulissverkan som ger en rumsligt förstärkt upplevelse av Årstafältet.

Stråken binder samman parkens olika rum och rör sig genom varierade och medvetet gestaltade sekvenser som ger en rik upplevelse, även för den som bara passerar genom. Den vidöppna himlen är en bärande kvalitet på fältet. En fri mitt i parken säkerställer att kontakten med horisont och himmel bevaras – en rymd som ska få fortsätta spela huvudroll.

Parkens föreslagna delar bildar en mångformig mosaik av parkrum och biotoper, inspirerade av Stockholms natur. Parkens rumsliga struktur byggs med utgångspunkt i den befintliga stommen av vegetation och en ny topografi som utgörs av överblivna massor på fältet. Att kombinera rekreativa och ekologiska kvaliteter är en av projektets stora utmaningar. Två huvudsakliga principer styr utvecklingen av de ekologiska värdena: att maximera brynzonen mot det öppna fältet och att skapa sammanhängande, fredade områden på fältet för fåglar genom strategisk placering av aktiva ytor och stråk.

Göta landsväg – fornminne och Stockholms äldsta landsvägsförbindelse – har en särställning bland Årstafältets historiska kvarlämningar. Vägen ligger idag lätt upphöjd som en tydlig landform över fältet och hanteras i parken så att den fortsatt är framträdande i landskapet.

Aktivitetsbryggan, belägen i mötet mellan bebyggelsen och det öppna fältet, integreras rumsligt i parkens vegetationsstruktur. Bryggan utgör en grön aktivitetsyta med ett rikt program av varierade lekfunktioner, parkleksverksamhet, sport- och vistelseytor.

Till parkens naturlika och öppet programmerade ytor föreslås ett antal väl gestaltade, tydliga tillägg som kontrasterar mot parkens vegetation. Ett återkommande element utgörs av plattformarna – möblerade samlingsplatser för naturpedagogik. Tre större paviljonger – väderpaviljongerna – knyter an till Märta Helena Renstierna, även kallad Årstafrun, vars väderobservationer utförda för 200 år sedan har varit betydelsefulla för klimatforskningen. Paviljongerna fungerar som samlingsplatser i parken och både skyddar från, och förstärker upplevelsen av, väder.

Uppdrag: Program och systemhandling
Beställare: Stockholms stad, Exploateringskontoret
Projektgrupp: Anders Kling, Katrin Svensson, Emilia Molin, Ida Sjöberg, Camilla Doms
År: 2023 – pågående