Järnvägsparken

Konceptet Järnvägspark är väl etablerat i Sveriges städer och har sitt ursprung från mitten av 1800-talet. Då började järnvägen byggas och i samband med det anlades ofta en stadspark vid tågstationen. Järnvägsparkerna var och är ofta gröna oaser med stora planteringar och slingrande gångar för promenader och det första en resenär möter i en stad.

Stockholms Järnvägspark har varit en grön oas men i takt med bilismens framfart har parken minskat och förvanskats till oigenkännlighet. Idag är platsen hårdgjord och präglas av infrastruktur, betongbroar täcker hela 44% av platsen. Järnvägsparken har upplevts mycket otrygg på grund av få och otydliga entrésituationer, många barriärer, buller, bristfällig belysning, dålig sikt med många dolda hörn samt problem med sanitära olägenheter.

LAND fick i uppdrag att med enklare medel förbättra stråk och entréer, skapa förutsättningar för flexibelt användande för olika evenemang samt att tillföra grönska och ny utrustning. Mycket av arbetet bestod av att rensa upp på platsen för att kunna förbättra framkomlighet, siktlinjer och upplevelse av trygghet.

Järnvägsparken karaktäriseras av sin röda smågatsten med inslag av betongplattor, som även återfinns på andra platser kring Riddarfjärden. Stenen återbrukades och fick en ny mönstersättningen som förtydligar stråk över platsen samtidigt som det lånar sitt formspråk av betongbroarna och förstärker dess skulpturala gestalt.

Nya träd har planterats i stenmjölsytor som skapar ett mjukare inslag på den hårdgjorda platsen. Under trädens kronor är sittplatserna placerade.

Uppdrag: Program och projektering
Beställare: Trafikkontoret Stockholm Stad, Ulrika Petzelius
Projektgrupp: Tora Bärnarp, Rebecka Rosén, Viktor Nilsson, Ida Sjöberg, Emilia Molin
Samarbete: Light Bureau (belysning)
Yta: 0,5 ha
År: 2020-2022
Byggår: 2022